Vatna

I tidiga led är släktnamnet Vatne och det finns ju idag familjer med både Vatne och Vatna som namn. Jag har valt att hela tiden skriva Vatna som gårdsnamn då det är namnet på gårdarna idag detsamma gäller för Valvatna. De personer som finns i leden har jag kallat för Vatne respektive Vatna. Det finns också ett flertal historiskt intressanta personer, dessa är med även om de inte alltid är direkt anknutna till de linjer jag följt, i vissa fall är det intressanta historier som berättas. (Se mer under fliken PERSONER)

Gårdsnamnet kommer av ordet vatn i gammelnorsk vatnar och betyder således gården vid vattnet, här Aadlandsvattnet. Det har skrivits som Vattne och Watnøe i gamla dokument. Vatna är troligtvis en av de äldsta gårdarna på Stord. Den var adlig sädesgård fram till 1700-talet. Den hörde till Smörätten på 1300-talet. Jon Ragnvaldsson Smör ägde den vid den tiden, omkring 1400 övertar hans son Svale Jonsson Smör Vatna och efter han sonen Jon. Båda de senare bodde på Vatna av och till, men de ägde många andra gårdar och var ej bundna till ett ställe. En dotterdotters dotter till Svale Jonsson Kristine Torsteinsdatter, var gift med Erik Ormsen. 1675 ägdes gården av Ludvig Rosenkrands. Han hade dålig ekonomi så 1679 pantsätter han Vatna till Otte Breche. Gården byter nu ägare ett flertal gånger.

Först är det arvingarna efter Ivar Christensson som äger den, men något senare är det förvaltaren på Halsnöy Klostergods Johan Frimand som är ägare. Han ägde Vatna 1701 och han hade folk som brukade gården. Nästa ägare är Volquar (Folkvard) Smidt. Han var "kapellan" på Stord och dog 1717. Änkan efter Smidt, Maren Schachtavl född 1692, hade gården till c:a 1740. 1725 hyr hon ut en del av gården till Anders Matsen Vatne. Änkan dog 1743 och hade 4 döttrar och de hade gården några år.

Gården hade nummer 29 och den liksom Agdestein består idag av flera bruk som tillkommit under de generationer som brukat dem

(Källa: Stord bygdebok II (1966) - Ola Høyland)